En femårig grannflicka hoppar studsmatta och ramlar och bryter nacken - ambulanshelikopter kommer flygandes och en familj i panik och tårar väntar.
Tre barn blir omhändertagna från deras ensamstående mamma. Satta i helt nya familjer - skiljs från varandra, från sin mamma, från den enda familj de känner till.
Mitt i allt vackert som omger mig - blomstrande träd, kvittrande fåglar och strålande sol, så påminns jag än en gång om att världen vi lever i inte är en perfekt värld. Långt ifrån perfekt.
Och jag vet inte om jag skall vara glad, ledsen, besviken, tacksam eller arg. Just nu är jag nog en blandning av allt.
Hjälp gärna att be för de båda familjerna. De behöver det garanterat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar