life

ännu en dag i tråk-Åmål. Hade sett fram emot den här dan för jag skulle fika med en gammal skön polare, Patric. Vi skulle träffas vid fiket 14.00, så kvart i var jag redo, laddad till tänderna för ett par timmar med skvaller och skratt. Tror ni inte att så fort jag steg utanför dörren så ringde telefonen, och P meddelar att han har försovit sig och inte hinner att komma! Han var tvungen att gå ut med hunden innan, o så skulle han på möte med komvux, så skulle bli svårt att klämma in mig däremellan.

Fy vad ledsen jag blev. Hade verkligen sett fram emot det lilla avbrottet som det hade inneburit. Så idag har varit ännu en tråk-dag i tråk-Åmål, då jag har kollat på tv största delen av dan. Ellen D Show - Oprah - Vänner - How I met you mother - One Tree Hill -..... ja, you get it. S tyckte att jag skulle plugga, så jag antar att jag borde göra det snart, men är så tråkigt, speciellt när man hade ställt in sig på att göra något annat.

och det blir inte så mycket bättre av att det på nytt händer tråkiga saker gällandes mina familjemedlemmar.. Vet ni, jag kan inte komma ihåg när jag senast kunde tänka på min familj o mina syskon och känna att jag var glad eller tacksam över att de mådde bra och var friska.. vet inte om det någongång har hänt faktiskt. Tack gode Gud att jag är kristen, jag vet att det finns hopp och mening. Hade jag inte haft det så vet jag inte hur jag hade klarat av det här livet.